Vandringen går västerut. Så småningom går vandringsleden genom öppna landskap fram till Portomarin. Under 1950-talet dämde man upp floden här, vilket fick översvämningar som följd. För att undvika att S:t Nikolaikyrkan skulle bli förstörd, flyttade man den sten för sten.

Nu är det ca 90 km kvar till vandringens mål; Santiago de Compostela. Landskapet består nu mest av åkrar floder och skog. Lägg märke till de speciella torkladorna längs vägen som kallas för los hórreos. De kommer att finnas med fram till målet.

Vandringen går nu genom jordbruksbygd och skogsområden. Skogen består bl.a. av eukalyptusträd och snart kommer också korkek och ask och längs stränderna finns gott om blommor. Dagens etappmål, Arzúa, är mest känd för sin årliga ostfestival i mars.

Nu blir det mycket eukalyptusskog med lite inslag av enstaka byggnader eller några byggnader i grupp. Vid Lavacolla finns en rondell till Santiagos flygplats. Här kan man se en modern staty av en pilgrim.

Nu är det drygt fem km till Monte do Gozo. Här kan man för första gången under vandringen se tornspirorna på katedralen i Santiago. Det är alltså knappt fem km kvar. Väl framme i katedralen och kan man se silverskrinet som är Sankt Jakobs grav. Katedralen i sig innehåller dessutom fantastiskt mycket annat som naturligtvis är mycket sevärt. Ett tips är att försöka gå till pilgrimsmuséet innan man besöker själva katedralen. Här finns nämligen rik information om katedralen. Pilgrimsmässa hålls varje dag. Väl ute ur katedralen kan man gå till pilgrimskontoret för att hämta ut beviset på att vandringen är genomförd genom att visa upp pilgrimspasset med stämplar som visar att mangått minst 100 km.

En hel dag till egen disposition i Santiago de Compostela.